5 månader..

På fredag är det 5 månader sedan vår Tina gick bort.
Otroligt, inte undra på att det fortfarande gör ont.Det är inte lång tid, ändå känns det som en evighet.

 Jag saknar inte bara min syster, utan ochså den som jag pratade med. Om allt från politik till skolor, om allt från photoshop till vardagliga ting, som tandläkarbesök eller att vi var ledsen, arg eller upprörd över något och ville prata.
Saknar så våra pratstunder, då hon t.ex kunde ringa, bara för att skjuta upp att gå till tvättstugan.

Tycker jag ständigt går med tårar i ögonen, de rinner för det minsta lilla jag blir rörd av något.
Läser jag en text på datorn, ser på prinsessbröllop på TV, ser en film och t.o.m dansprogram, så svämmar de över.  Det minsta lilla jag blir rörd. Ensamt och Tokjobbigt!!
Hoppas tiden läker alla sår, som det heter!!

Saknar min syster och vän!