CLICK HERE FOR BLOGGER TEMPLATES AND MYSPACE LAYOUTS »

28.10.09

Precis en månad sedan operationsbordet...!

Idag är det exakt i månad efter op.

Om 1 månad ska jag tillbaks till min läkare, och innan dess ska jag ha en röntgen.

Har även fått ett frågeformulär att fylla i från sjukgymnasten, om hur jag klarar mig. Det kommer att komma många sådana från olika håll, då allt ska utvärderas,efter olika tider.

Jag mår lika bra som innan.
Tror jag hade en stor fördel av att ha tränat hårt innan operation.
2 gånger i veckan, släpade jag mig till rehab, med en värk som inte var av denna värld och med totalt bortdomnade ben.
Men tränade gjorde jag! lyfte "skrot"! Tyngre än vad jag egentligen fick och var tillsagd...smög på 20 kilo till typ.
Ibland frågade han mig hur många kilo jag hade...40 kilo sa jag...hmmm, bara du orkar så, sa han...jag fick 2 muskler som poppade upp. En på varje arm, vad glad jag blev.
Jag var bara så envis, tänkte, denna gången ska jag vara i bra kondition innan op.

Jag vände ju mig själv i sängen så alla blev paffa, kom upp och gick på en gång,
var ute efter 7 dagar, skötte det mesta själv utan att vrida, böja och bära tungt.
Detta tror jag berodde på min träning.

Sen la jag av med allt vad värktabletter hette med, ganska snabbt...8 dagar efter op. Det gjorde mig klar i knoppen och pigg. Ville inte äta för ätandets skull heller!

Idag går jag obehindrat, hur långt som helst tror jag. Jag blir, konstigt nog, inte trött i benen. Uppskatta era ben medans ni kan. Det är lycka! Känner äntligen samhörighet med vanligt folk ute.
Låter knäppt, men så är det. Typ...jag kan med....!

Jag använder fortfarande korsetten, men den är ett kapitel för sig! Idag, när jag var ute och gick, långt, hade jag den förstärkta tygkorsetten för första gången. Tyckte den kändes bättre, som om ryggens muskler fick arbeta mer.
Läkaren tror jag använder den helt, eftersom jag inte sagt till att jag har den stela. Så då inbillar jag mig att det är OK.

Tidvis har jag lite ont i mina höfter. Tror det är för det (eländet) trycker där eller så är det för jag går en hel del. Jag har också en viss svaghet i mitt högra ben, plus en känselnedsättning i huden där, men detta kan ändra sig och bli bra.
Det är inget som stör mig och ont gör det ju inte.

Kliar gör det och ont i såret gör det ibland. Men annars är allt,bara så jäkla bra.
Ångrar mig inte en sekund, men är ändå tveksam om jag skulle göra om det...! För det har varit en pers.

Annars så försöker jag njuta av livet. Man ska göra det. Hyr filmer, photoshoppar, pysslar och försöker njuta och lyssna på min kropp.
Får ju Amelia prenumeration nu med, en tidning att bläddra i, från kära Annmi:)

Nu väntar jag bara att få klartecken till att börja träna på Rehab igen, och börja bygga på rygg och magmuskler. Till nästa sommar ska jag vara "fit for fight" säger jag...det lovar jag mig själv.

Just nu är livet så himla 'skönt'....faktiskt!

4 har något att säga:

Botchow sa...

aww mami! Vad glad jag blev av detta inlagget! Du later sa positiv!

Karin sa...

jag har det bra nu. Puss på dig

Ljung sa...

Njuter och läser om igen!!!!!

KRAM!!!

Karin sa...

kram tebaks...:-D